onsdag 5 september 2012

tankar

Ibland är livet verkligen svårt,
man får inte det man vill
& det blir inte som man vill
ingenting fungerar.

Massa drömmar och planer,
går i kras,
det börjas om på nytt.

Förhoppningar.

Den eviga längtan,
Varför ska det alltid vara så?
Aldrig kan man vara fullt lycklig.

Saknaden,
längtan,
kärleken,

Allt ska vara så långt borta.
Det gör ont i mig.

Försöker tänka på annat.
Men endast den tanken finns i huvudet.

Positiv & glad,
det är vad som krävs i dagens samhälle.
Men går det verkligen att fejka verkligheten?
Låtsas att se glad ut
Gå runt med ett leende på läpparna som är oäkta





















- nej.



Men samtidigt som jag skriver detta,
tänds en ny energi,
jag vet att jag kan om jag vill
och jag vet att jag klarar allt.
Det enda som sätter stopp för det är jag själv.
Jag är min största fiende

Jag ska lyssna till mitt hjärta
& gå den väg jag själv vill gå.

Just nu,
vill jag bara att du håller om mig,
kramar mig, 
låter mig få känna tryggheten i din famn.

Men jag har tålamod

& vi har pratat om det.
Jag vet var jag har dig
& vill aldrig släppa taget om dig.

/ love 









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar